tereseplusparis

Okej, jag ar helt enkelt historiens samst bloggare. JAG VET. det har gatt jattelang tif och saklart har det hant en hel del, bade roligt och trkaigt. jag onskar att jag kunde skriva sma saker varje dag istallet for stora inlagg, lmen eftersom jag inte har nagot internet hemma sa blir det ratt svart. tyvarr. forlat.

bnu ar det tyvarr sa att det storsta som har hant ar att jag faktiskt har bestamt mig for att flytta hem...

och jag onskar att jag kunde koncentrera mig mer men av bnagon anmledning star det en mamma med en gallskrikande unge har inne vad ar hennes problem?????????????????

jo iallafall.

jag vet itne ritkigt var jag ska borja. jag langtar verkligen inte hem!!! jag skulle helst vilja stanna, men det gar inte. jag akte hit (BLAND ANNAT) for att gora ett forhallande starkare och har uppnatt precis motsatsen. vi har pratat tusen ganger om det har och om oss och om alltign och det ar ganska ofta ganska jobigt, men den aterkommande slutsatsen ar trots alt att det basta ar om jag aker hem. det kanns inte sa halsosamt att bo ihop nar relationen sr ut som den gor.

aven om vi trivs jattebra ihop.
aven om vi har kul
avn om bada hjalps at med disk och tvatt och matlagning
aven om det ar sa skont att alltid atervanda hel till varat stalle
aven om vi planerar inredningen tillsammans
aven om vi aker till ikea och runt i stan for att hitta de finaste platnorna och lamporna
aven om vi ater godaste maten varje dag
aven om vi hittar pa kul saker
aven om vi bada onskar att jag kunde stanna
aven fast vi bada verkligen vill att jag stannar

sa maste jag aka hem.
det kanns inte alls kul, saklart. nu nar jag har bestamt mig sa kanns alltign har annu mer underbart.

men det ar sa det ar, iallafall.
sa i april kanske vi ses pa goteborgs gator igen.