Bättre sent an aldrig - men även för tidigt

Okej, jag ar helt enkelt historiens samst bloggare. JAG VET. det har gatt jattelang tif och saklart har det hant en hel del, bade roligt och trkaigt. jag onskar att jag kunde skriva sma saker varje dag istallet for stora inlagg, lmen eftersom jag inte har nagot internet hemma sa blir det ratt svart. tyvarr. forlat.

bnu ar det tyvarr sa att det storsta som har hant ar att jag faktiskt har bestamt mig for att flytta hem...

och jag onskar att jag kunde koncentrera mig mer men av bnagon anmledning star det en mamma med en gallskrikande unge har inne vad ar hennes problem?????????????????


jo iallafall.


jag vet itne ritkigt var jag ska borja. jag langtar verkligen inte hem!!! jag skulle helst vilja stanna, men det gar inte. jag akte hit (BLAND ANNAT) for att gora ett forhallande starkare och har uppnatt precis motsatsen. vi har pratat tusen ganger om det har och om oss och om alltign och det ar ganska ofta ganska jobigt, men den aterkommande slutsatsen ar trots alt att det basta ar om jag aker hem. det kanns inte sa halsosamt att bo ihop nar relationen sr ut som den gor.

aven om vi trivs jattebra ihop.
aven om vi har kul
avn om bada hjalps at med disk och tvatt och matlagning
aven om det ar sa skont att alltid atervanda hel till varat stalle
aven om vi planerar inredningen tillsammans
aven om vi aker till ikea och runt i stan for att hitta de finaste platnorna och lamporna
aven om vi ater godaste maten varje dag
aven om vi hittar pa kul saker
aven om vi bada onskar att jag kunde stanna
aven fast vi bada verkligen vill att jag stannar

sa maste jag aka hem.
det kanns inte alls kul, saklart. nu nar jag har bestamt mig sa kanns alltign har annu mer underbart.

men det ar sa det ar, iallafall.
sa i april kanske vi ses pa goteborgs gator igen.


vip that's me

venredi 13 - jag overlevde. formodligen for att den vidskepligheten inte ens verkar existera i detta landet.
sa vi gick pa poshig klubb pa rue rivoli (ni vet den superlanga gatan forbi louvren och hela skiten, den ar typ '4km lang)
thomas tog nagra ol pa springnota med tva kompisar innan och jag och romain trodde inte att han skulle hitta dit, men det gjorde han. fraga mig inte hur. han var totalplakat och valdigt party. sa var det lite konsert med the yolks och vi dansade som galningar i pyttesal med valdigt lagt i tak. sa fort jag fick chansen skrek jag saklart VIVE LA SUÈDE!!!!!!! men j ag lyckades inte riktigt fa med mig nagon mobb att tala om.... suck. fullt med koola indiekids som sag ut att vara typ 16 ar var dar. ja det var najs. mycket snygga brudar. kan rekomenderas.

Monsieur T har ett projekt pa helt eget initiativ att vara vegetarian. det ar ju trevligt, sarskilt eftersom vi delar pa alla matnotor och da blir det lattare nar vi ater samma saker. men jag ar ltie orolig for honom anda. han ar van vid att kunna ata kakor till frukost och sedan sen fransk middag bestaende av.. tja, kott typ... och eftersom han vager ca 55kg (fan vad det ager att han an 10 kG lattare pojkvan... kanner mig som en neanderthalare) sa ar jag lite radd att han ska forsvinna. forsoker proppa honom med frukt, kikarter och ost for att han ska fa i sig nagon naring utom rent socker.

jag fryser om fingrarna! halla! det ska avra VARMT ffs! solen skiner juh. ska klattra upp for La butte och titta pa staaden. det gor mig lugn att kunna overblicka henne, sa kanner jag mig inte sa liten som jag alltid gor annars.

bisous

Enveckasflytet

fortfarande inget internet i lagenheten!
jag ska forsoka pusha min lille sambo. eller det gor jag tillochmed redan.

Nu har det iallafall gatt en vecka och jag har borjat gosa in mig ordentligt i lagenheten. jag sover bra, vet var alla saker ar, kanner mig trygg i lmjuden. pa lordagarna ar folk glada och talar om det for alla pa boulevard ornano genom att tuta friskt i tiotals sekunder i strack. mycket uppfriskande kl nio pa morgonen.

solen skiner idag och jag begav mig pa miniaventyr till svenska kulturcentrat. de har gomt de saaa val i Maraiskvarteren, men det tog mig bara ca tre cirklar runt innan jag hittade det. kollade annonstavlan. inget intressant.

à face de le centre lag en sot liten park med solflackar. perfekt for att ringa jobbsokarsamtal. efter ett par halvfloppar pa min knackiga franska ringde jag ett nummer som jag inte hade nagot info om. en brud svarade pa sluddrig franska.
jag harklade mig:
 - Bonjour, je m'appel Terese, j'appel au sujet de l'emploi de serveuse. C'est encore accesable?
 - Oui, bien sûr! Oh, do you mind if we speak english? [...]

sammanfattat: det hela var nagot av en succè och ikvall ska jag bege mig till omradet pa Rive Gauche runt Sorbonne och St Michel (ni kan val era Parisstadsdelar?!) for att provjobba. Jag vet att man inte ska ta ut gladjen i forskott, men OM det hela gar vagen och jag far jobbet - eventuellt plein temps! - sa ska jag banne mig fira som en javel imorn pa The Yolkskonserten pa Rue Rivoli. Namnde jag forresten att vi ar pa gastlistan? ...

Okej det avr skrytet om mitt glamorosa parisliv det. Nu ska jag hem och diska. Sa, dar har ni det.

puss pa er! jag ser fram emot era eventuella besok!

Je vous embrasse
/ La nouvelle Mademoiselle

paris energy

Jag ar framme!
tro det eller ej men allt gick faktiskt bra. jag kom pa alla plan, dock med en del misstanksamma blickar och kommentarer om min instrumentkompanjon...
lagenheten ar helt underbar. battre an jag hoppades pa (dvs storre...) jag har ju ingen digitalkamera men jag hoppas att vi kommer kunna ta bilder med thomas videokamera.

stackarn ar sjuk och sov typ &" timmar inatt. det var ratt trist, men nu har jag egen nyckel sa jag kan komma och ga som jag villl :)

det finns inget internet i lagenheten an sa jag sitter pa ett litet internet café och har lite smabrattom. man nu vet ni alla att jag lever och har halsan.

men vet ni vad jag HAR? ett franskt telefonnummer!
+33 669 71 90 57

nasta gang skriver jag med svenska bokstaver och roligare saker... for an sa lange har jag bara forsokt landa.

à bientot!!

packad.

varför bara 20 kilo?
jag kom just på att jag inte ens har packat mina noter än.
just när resväskan var nere på 20.0 - enligt badrumsvågen. jag borde inte tillåta mer än 19.7 typ.
och då är ändå handbagaget på 7.3 fast det bara får vara på 6, men de bukar ju inte väga hadnbagaget...
hur ska det här gå då.

The Goodbye

Så var det dags att säga hejdå till Sverige.
Hela dagen idag har varit ett hejdå:
11.30 träffade en solbränd Charlie vid Kopparmärra. fikade på Fröken Olsson och försökte hålla samtalsämnena i styr. det blev Indien, Paris och Göteborg om vartannat. plus en massa annat. Följde med henne upp till fotografen fr att häm,ta lite fräsiga bilder till hennes modellportfolio. Kändes lustigt att befinna sig i en fräsig våning på Södra Larmgatan inhysande e typisk cool mode-/reklamfotograf. men det var skoj. hon är fräck, min Charlie. Och snygg. Vacker tillochmed.
14.00 hittade Elina vid Domkyrkan. Sopplunchen gjorde mig propppmätt. på väg till nästa destination försökte vi lösa relationsproblem och ta slut fotorullen till hennes skoluppgift.
15.10 Viktor kom ner från humanisten och fann oss och kameran intill Poseidon. vi skuttade lite framför kameran och skötte några inköp innan Elina drog till modersmålslektion och vi mot Järntorget där vi
16.10 gik in på cafét som Patrik och Oscar satt på. turnén drog sedan vidare till
16.45 Mitt andra hem dit Lisa trillade in efter en stund.
18.15 gick bussen hem till crêpes-middag med mamma.

Frågan på allas läppar (utom Patriks...) har såklart varit Hur känns det? Jag har fått känna mig som The Queen hela dagen, kanske the sports queen då ang. frågan...

Ja, hur känns det? jävligt gött, och nervöst. jag tänke mest att jag vill komma på planet... när jag väl har gjort det som är det verkligen flygning som gäller på alla plan... Det känns så sjukt att tänka att såhär dags imorgon kommer jag troligen vara i Paris, med Monsieur T. Helt overkligt. I ett SMS häromdagen skrev han "ON Friday it's concert with Radio massacrem, they have a swedish singer!" Jag tänkte först inte så mycket på det men efter en studn slog det mig: Det är en konsert som VI ska gå på! Inte hans helgplaner utan VÅRA. Så sjukt coolt.

Man kan nog inte ha det bättre egentligen... Men det är svårt att ta med sig ett liv bestående av 26 kilo packning och en cello. jag ska tillbringa resten av kvällen med att packa och packa om. imorgon är en annan historia.

Vi kommer inte ha något internet den första tiden jag är i Paris men jag ska försöka uppdatera bloggen via internetcaféer etc. Så snart som möjligt kommer t.ex. mitt franska telefonnummer. Postadressen är:
82 Boulevard Ornano
75018 Paris

Snigelpost uppskattas!

Je vous embrasse!
Vos Mademoiselle

RSS 2.0